Torsdag 3 september 2026
Ekonomi

Skaftåsen förlorade 10,8 miljoner euro under 2025

Vindkraftsparken Skaftåsen redovisar ännu ett förlustår. Resultatet för 2025 blev minus 10,8 miljoner euro, samtidigt som skulder och produktionsproblem fortsätter att belasta verksamheten.

Havsbaserad vindkraft i nordiskt ljus

Bild från Vindkrafttidningen

Skaftåsen Windfarm avslutade 2025 med en förlust på 10,8 miljoner euro och en negativ marginal på 317 procent. Därmed har verksamheten gått med stora underskott under tre år i följd. Parken togs i drift genom en invigning i oktober 2023.

Anläggningen omfattar 35 turbiner och är placerad nära landskapsgränsen mellan Dalarna och Jämtland. Polhem Infra har en ägarandel på 23 procent. Infrastrukturbolaget ägs i sin tur gemensamt av Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden, som därigenom har pensionskapital investerat i projektet.

Produktionsstörningar slog mot ekonomin

Problem med produktionen pekas ut som en förklaring till det svaga utfallet i Skaftåsen Windfarms årsredovisning. Störningarna minskade intäkterna, medan flera kostnader uppstod utan att vara planerade. Följderna märks både i bolagets kassa och i det egna kapitalet.

Ägarna väntar också på ränta från lån som de har gett verksamheten. Möjligheten att betala räntan eller amortera aktieägarlånen är beroende av hur bolagets likviditet utvecklas framöver. Det innebär att tidpunkten för sådana betalningar är osäker.

Vid årsskiftet uppgick de sammanlagda skulderna till 163 miljoner euro, motsvarande ungefär 1,8 miljarder kronor. Med den skuldnivån blir projektets fortsatta ekonomi särskilt känslig för elintäkterna, turbinernas funktion och möjligheten att hålla produktionen stabil.

Arise räknade hem vinst vid försäljningen

Parken utvecklades ursprungligen av Arise Windpower. När projektet avyttrades i december 2019 bedömde utvecklaren att affären skulle stärka resultatet med cirka 210 miljoner kronor under åren 2019–2021. Det står i kontrast till de senare förlusterna hos parkbolaget.

Förutsättningarna för vindkraft i norra Sverige har samtidigt försvagats av låga elpriser, dyrare kostnadsläge och begränsad överföringskapacitet. Tekniska avbrott kan dessutom sänka intäkterna utan att fasta utgifter för bland annat räntor och underhåll försvinner. AP-fondernas placeringar har dock normalt ett långsiktigt perspektiv, vilket gör att de första verksamhetsårens resultat inte ensamt beskriver investeringens utfall över hela innehavstiden.

Ämnen: Skaftåsen, Polhem Infra, AP3, AP4, vindkraftsekonomi

Läs även

Havsbaserad vindkraft i nordiskt ljus
Ägarförändringar

Norska ägare har åter majoritet i landets vindkraft

Norska aktörer äger nu 51 procent av vindkraftsproduktionen i Norge. Andelen har ökat med 18 procentenheter på två år, samtidigt som nya förvärv kan ge ytterligare utslag i kommande statistik.

Havsbaserad vindkraft i nordiskt ljus
Vindkraftsstatistik

Avesta behåller vindkraftstoppen i Dalarna

Avesta hade vid utgången av 2025 fortfarande störst installerad vindkraftseffekt bland Dalarnas kommuner. Kommunens 39 verk motsvarade tillsammans 195 megawatt, trots att beståndet inte hade utökats under året.

Havsbaserad vindkraft i nordiskt ljus
VIETNAM

Vietnam behöver bygga logistiken för havsvind

Vietnams planer för havsbaserad vindkraft kräver mer än energipolitiska ramar. Hamnar, tung transport och teknisk samordning behöver utvecklas för att stora komponenter ska kunna föras från fabrikerna till installationsplatserna till havs.

Havsbaserad vindkraft i nordiskt ljus
Finland

Nästan 69 GW vindkraft planeras i Finland

Den finländska projektportföljen omfattar nära 69 GW land- och havsbaserad vindkraft. Merparten finns ännu på planeringsstadiet, men nio landbaserade projekt byggs redan.