Norska ägare har åter majoritet i landets vindkraft

Ägarbilden för norsk vindkraft har vänt efter en period då de utländska innehaven växte. Vid den senaste mätningen hade norska ägare 51 procent av produktionen, vilket innebär en uppgång med 18 procentenheter på två år.

Flera genomförda affärer ligger bakom förändringen. Under 2025 tog Lyse över Egersund vindkraftverk, medan SKL förvärvade kraftverken Gismarvik och Storøy.

Nya köp väntar på genomslag

Även under 2026 har norska kraftbolag gjort större förvärv. Eviny köpte anläggningarna Bjerkreim, Skinansfjellet och Gravdal från Hyfe. De affärerna ingår ännu inte i sammanställningen, eftersom ägaruppgifterna har avgränsats till december 2025. Därmed finns det utrymme för en fortsatt ökning av den norska andelen i nästa års redovisning.

NVE:s underlag omfattar kraftverk som var i drift i juli 2026 och bygger på myndighetens egna register samt Skatteetatens aktieägarregister. Andelarna viktas utifrån den produktion som respektive bolag äger. För vindkraften används uppdaterade beräkningar av den förväntade genomsnittsproduktionen.

Högre norska andelar även i annan kraft

För vattenkraften uppgick det offentliga ägandet till 90 procent vid slutet av 2025, två procentenheter mer än året före. Utvecklingen hänger främst samman med Orklas försäljning av tre holdingbolag inom sektorn. Småkraften gick åt motsatt håll: den utländska andelen steg från 29 till 30 procent mellan 2024 och 2025.

Solkraftsproduktionen var samtidigt till 90 procent norskägd. Offentliga norska aktörer stod för 68 procent och privata norska ägare för 22 procent, medan utländska innehav motsvarade 10 procent. Statistiken påverkas tydligt av enskilda projekt eftersom bara fem markbaserade solparker hade NVE-tillstånd i juli 2026. Driftsättningarna av Måna och HIM Toraneset sedan föregående uppdatering bidrog till att fördelningen ändrades.